Ingen spoiler alert på den här.

Wow, den här filmen var så sjukt mycket bättre än jag väntat mig. Och tro mig, det säger inte mycket.

Problemet med hela det här Jumanji-temat är att det egentligen bara är bra för att Robin Williams var med i den första filmen. Det var liksom aldrig en särskilt rolig idé, eller det hade kunnat vara en rolig idé om … Nä. Faktiskt inte. Första filmen var bra för att Robin var fantastisk.

Med det sagt så wow, oväntat.

Skådespeleriet var avsevärt mycket bättre än väntat, humorn var faktiskt rätt så bra (sagt av en person känd för sin risiga pappahumor, utan att jag ens har barn) och det gjorde att ungefär första tredjedelen av filmen var sevärd medan resterande delen av filmen var urvattnad med halvtaskiga effekter, klyschor, händelser man redan i förväg visste skulle ske och ja, de sista två tredjedelarna var väl ungefär som jag förväntat mig att hela filmen skulle vara. Den humor filmen bygger på överlever inte i hela två timmar.

Alltså, betyg: första tredjedelen var oväntat bra, därefter hade jag bytt film om jag hade sett den på Netflix.

Rekommendation: vänta tills den kommer på tv eller som hyrfilm, se så mycket du tycker är roligt och byt sen till nåt vettigare.

/Simon Vinokur