Spoiler alert!
Jag måste erkänna att jag, trots vänners usla betyg på filmen, hade nån slags förhoppningar om att filmen ändå skulle vara bra. Och på sätt och vis var den det.
Jag ångrade inte att jag satt där och såg den, men det går inte att komma ifrån att Terminator-idén är rätt urmjölkad vid det här laget.
Man blev aldrig överraskad, musiken var, såklart, mer eller mindre densamma som i tidigare filmer, inget nyskapande vad gäller actiondelen och Schwarzenegger var Schwarzenegger fast med känslor.
Robotarna har blivit lite mer avancerade men det är fortfarande samma grej, de är nästintill omöjliga att ta död på, precis som vanligt.
Jo, de har lagt till lite is när tidsresenärerna kommer hit. Lite snyggt, men energibollen de dyker upp i ser som vanligt likadan ut. Antar att det är väldigt bra betyg till de första rullarna med tanke på att de inte lyckats utveckla dem sen dess.
En sak var ändå lite känslomässigt engagerande och då menar jag inte att Sara Connor dyker upp med ett raketgevär, ett par decennier äldre än sist eller att den nya frälsaren är en kvinna (vilket de försöker dölja tills … Sa jag spoiler alert … tills slutet av filmen). Det som fick mig att känna nåt var roboten som faktiskt kunde dela sig i två jobbiga delar. Fusk!
Hursomhelst, har du inte sett den så se den. Det är ju ändå en ny Terminatorrulle och den var inte dålig. Den var bara inte bra.
/Simon Vinokur
